SeniorNet Uppsala

Gå till innehållet

Huvudmeny

1110 Internet

Arkiv > 2011

Internet – hur då?

Internet= Ett nätverk av stora datorer, servrar som kan koppla ihop datorer i hela världen på många olika vägar. Ursprungligen ett nätverk mellan några universitet som kopplade ihop sina datorer via telenätet. Idag något som användes hela tiden och fått världen att komma närmare oss.
Vi använder oss av Wide World Web (den världsvida väven), därav webben och webbsidor. Startade 1990. Det är här vi surfar.
Allt på Internet går inte via webben. E-post, chat, IT-telefoni, uppdateringar är  exempel på det.
Den apparat som omvandlar signalerna från nätet till datorn kallas modem och ibland Router, som kan fördela signalen till flera datorer. Det kan finnas inbyggt eller utanför datorn. Överföringen i båda leden kan ske med eller utan trådar.  
Man kan också nå Internet med mobiler, smarta telefoner, surfplattor eller smart-TV, men här begränsar jag mig till egentliga datorer.
Uppkopplingstyper:
Fast. Via telefontråd, kopparnätet.
 Uppringt modem. Långsamt, blockerar telefonen. Gammalmodigt.
ADSL. Vanligt. Olika maxhastigheter från 0,5 till 24 Mbit/sekund. När Telia så småningom plockar ner sina ledningar bortfaller de här möjligheterna.
Fast via fiberkabel. "äkta bredband" från 2 till 100 Mbit/sek. Är under utbyggnad. Det är de plaströr man ser grävas ner längs vägarna. Många som bor i glesbygd har inte tillgång till det, men finns nu i de flesta orter. Ofta kombinerat med IT-telefon och kabel-TV.
Mobilt bredband går via mobiltelefonnätet. 2G är ganska långsamt. 3G är snabbare och finns nu på de flesta platser, men med varierande täckning och hastighet. 4G är supersnabbt och håller på att byggas ut i städerna.  Det gamla NMT-nätet används nu bara till datortrafik. Det går inte så fort, men sägs ha bra täckning.
Användandet har ökat så snabbt, att operatörerna inte hunnit bygga ut kapaciteten. Täckningen varierar med olika operatörer, då de inte samverkar om masterna, trots påstötning från myndigheterna (PTS)
LAN innebär uppkoppling via ett lokalt nätverk. Man måste ofta ha en kod för att komma in. Säkerheten kan vara låg på öppna nätverk. Var försiktig! Maxhastighet från 1 till 10 Mbit/sek
Via satellit fanns i alla fall förut, men var dyrt.  
Via elnätet en teknisk möjlighet, som hittills visat sig för dyr att bygga ut
Operatörer som tillhandahåller tjänsten finns det ett flertal som konkurerar. Ofta teleoperatörer, men på fibernätet även andra. Vilken man väljer beror ofta på praktiska omständigheter.  Man måste ha ett avtal med en operatör för att komma ut på nätet. Då får man de apparater och uppgifter som behövs.
Hastighet mäts i Mbit/sekund. Nedladdning kallar man nedströms, uppladdning, alltså att skicka; kallas uppströms. Det senare går oftast mycket långsammare, men man skickar sällan lika stora mängder information, som man tar emot. Om man vill strömma film, dvs. titta direkt medan man laddar ner behövs minst 2 Mbit/sekund. Flera användare samtidigt på samma "linje" ger lägre hastighet.
Med ett abonnemang betalar man för teoretisk maxhastighet för nedladdning, vilket man aldrig kommer upp till. Hälften är acceptabelt, 2/3 är bra. Det finns också kontantalternativ, och då betalar man för en dag eller en vecka. Dessutom är mängden nedladdad information ofta begränsad.
Bredbanskollen är en sida där man enkelt och gratis kan mäta sin aktuella uppkopplingshastighet.
Att använda Internet kostar alltid pengar, men många tjänster och program är gratis. De finansieras ofta av reklam på något sätt. Ibland syns den tydligt, men inte alltid
Webbläsare, browser, är ett program, som gör att man kan läsa och navigera på webben. Det finns flera att välja på. Vilken man väljer är mest en smaksak. Man skall se till att alltid ha den senaste versionen. De vanligaste är:
 Internet Explorer från Microsoft har varit dominerande och slog ut alla tidigare, men har minskat på senare tid. Väldigt omfattande och därför lite seg. Fungerar på alla sidor, och därför säkrast på det sättet. Numera också säkrare mot olika hot på nätet än förut
Firefox från Mozilla är nu näst störst. Säker och lättanvänd med många specialtillägg.
Chrome från Google är avskalad och väldigt snabb. Fungerar på de flesta sidor. Numera den jag själv mest använder.
Safari heter Apples program. Fungerar bra även på PC. Mindre problem med virus än de flesta, men hoten ökar även här.
Opera är ytterligare en av flera webbläsare, som inte används så mycket. Jag vet inte något om dem. Fungerar inte på alla sidor.
Olika webbläsare ser lite olika ut, men några viktiga saker har de gemensamt:
Adressfältet där man skriver adressen till den sida man söker. Numera ofta samma som Sökfältet.
  Framåt och bakåtpilar
till nyligen öppnade sidor
 Verktyg för olika inställningar.
 Hemknapp för att komma till sin valda startsida.
 Flikar finns numera i de flesta webbläsare. Här kan man ha flera sidor öppna på en gång och lätt växla mellan dem.
 Bokmärken för att lätt komma till sidor man ofta använder. Bokmärkena kan sorteras i grupper och mappar.

Sökmotorer. Olika program för att söka på nätet. Det har funnits nästan lika länge som webben och har utvecklats mycket. Altavista var dominerande innan Google kom 1998. Google ökade snabbt och har nu 90% av den svenska marknaden, lite mindre i USA. Verbet googla har godkänts av Svenska språknämnden, och kan betyda nätsökning även med andra sökmotorer. Yahoo! Är också ganska vanlig. Microsoft har lanserat Bing som finns i Internet Explorer.
Olika sökmotorer ger lite olika resultat, då de arbetar på olika sätt- därför kan det vara bra att prova en annan sökmotor om man inte hittar det man vill snabbt.
E-post. Gratistjänster för privatpersoner. En adress är konstruerad så här:
användarnamn@operatör.domän (alla tecken kan inte användas).          @ skriver man genom att hålla Alt Gr nedtryckt och trycka på 2.
Med fast uppkoppling följer oftast flera e-postadresser, som nås från speciella e-postservrar. IMAP för inkommande och Pop-3 för utgående post. Ett s.k. Postogram, e-postprogram installerat på datorn behövs. Det finns flera att välja på. Vanligast är Microsofts Outlook Express, numera moderniserat till Windows Live Mail och Outlook, som ingår i Office. De måste ställas in med adresserna till operatörens IMAP och Pop-3-servrar. Breven sparas på hårddisken och man kan jobba med programmet utan att vara uppkopplad. För att skicka eller ta emot måste man koppla upp sig. Det finns ett begränsat utrymme för icke hämtad post, och det kan vara besvärligt att skicka och ta emot stora filer. E-postadressen kan bara nås från den fasta uppkopplingen.
Webbaserad e-post har sitt program liggande på webben. Där sparas all post och det finns ofta gott om utrymme. Bifogade filer kan läsas på webben eller hämtas hem till hårddisken. Även stora filer kan skickas. Den största fördelen är att man kan nå sitt e-post-konto från vilken dator som helst, bara man har sitt lösenord. Nackdelen är att det finns reklam på sidan. Olika tjänster har olika påträngande reklam.
Exempel: Hotmail från Microsoft. Gmali från Google. Yahoo, Spray och även andra har e-posttjänster på webben, men de var vanligare förr.
Det går att ställa in så att man kan skicka till sitt postogram i datorn. Hotmail är numera direkt integrerat med W Live Mail.

Tillbaka till innehållet | Tillbaka till huvudmenyn