SeniorNet Uppsala

Gå till innehållet

Huvudmeny

1609 Bilder i datorn

Arkiv > 2016

Bilder i datorn
Hålla ordning, förbättra och använda

I dagen samhälle finner vi bilder överallt omkring oss. Det gäller naturligtvis även i vår dator, på Internet och i telefonen. Det kan lätt bli förvirrande, och här skall vi försöka reda ut begreppen lite. När man öppnar en ny dator, ser man genast bilder som finns i operativsystemet för att det skall vara trevligt att arbeta med det. På inloggnngsskärm , skrivbordsunderlag etc. Ikonerna för olika program och filer är ju också en sorts bilder. Man ser också en massa bilder på Internet, utan att de finns sparade i datorns hårddisk.
Skall man kunna använda och spara och hitta bilder, måste man på något sätt importera dem till datorn. Beroende på varifrån bilderna kommer gör man på olika sätt.
Egna bilder från telefonen. De flesta har idag en telefon med kamera. Tyvärr är det vanligt att man bara har bilderna kvar på telefonens minne och bläddrar fram dem där, när man skall visa dem. Då finns det inga kopior om något händer med telefonen, och man kan inte komma åt dem när man vill använda dem i datorn. Man kan ju mejla bilderna till sig själv, men just när man tar dem hinner man inte. Och sedan kanske man glömmer det. Det finns appar där man kan spara bilderna i molnet, och har man appen i sin dator, kan man hämta dem där. Ett enkelt och säkert sätt är att koppla ihop telefonen med datorn. Trådlöst med Bluetooth, eller ett nätverk. Fysiskt, med en usb-kabel. (Det är ofta en sådan man har när man laddar telefonen). Finns det ingen sladd med telefonen går det att köpa en som passar. Hur man gör beror på vilken telefon man har. När man har kopplat ihop med datorn går det lätt att kopiera över bilderna. Har telefonen ett externt minneskort, som man sparar bilderna på, kan man ta ut det och sätt det i en kortläsare. Oftast är det ett Micro-SD, som man sätter i en SD-adapter som man sätter i kortläsaren. Det är ofta lite bökigt att få ut och hantera minneskortet. Det är nog enklast att koppla ihop med kabel.
Gör så här: Skapa en ny mapp på skrivbordet, döp den till ex. telefon och dagens datum. Koppla telefonenm som skall vara på, till datorns usb. Telefonen dyker då upp som en enhet. Öppna telefonmappen, leta reda på bildmappen, öppna den, markera de bilder du vill ha, och dra över den till den nya mappen på skrivbordet. (Håll ctrl nedtryckt) Obs att man inte kan ha maximerat fönster, för då når man ju inte skrivbordet. Nu finns alla bilderna i datorn, och också kvar i telefonen, för det kopieras ju alltid när man drar till en annan enhet. Vill du radera bilderna på telefonen, fär att frigöra utrymme, bör du först kopiera bilderna till någon annan plats för att  ha back-up.
Egna bilder från digitalkameran. En modern digitalkamera sparar alltid bilderna på ett minneskort. Det är numera oftast ett SD-kort. Moderna kort rymmer en massa bilder och kan överföra dem snabbt. De flesta datorer har inbyggda kortläsare. Om datorn inte kan svälja din kameras korttyp, finns det externa kortläsare att köpa till rimligt pris.
Sätt in kortet i kortläsaren. Troligen dyker det upp en dialogruta där man kan välja vad man skall göra. Det brukar finnas alternativet Överför bilder till datorn, men jag rekommenderar att man väljer Öppna mappen i Utforskaren. Då får man bättre kontroll på vad men gör. Dyker rutan inte upp får man gå till utforskaren, hitta enheten och öppna den där. Sedan kan man dra över bilderna till önskad mapp. Eftersom kortet är en externt enhet, kopieras bilderna och finns kvar på kortet.
Har det hunnit bli många bilder på minneskortet, kan det vara bra att sortera i olika mappar på en gång. Man kan även skapa mappar på kortet, men då kan man inte se dem i kameran. Hur man sorterar och döper om bilder pratar vi om senare. Ta backup innan du raderar bilderna från minneskortet!!
Egna bilder från papper eller film. Vill man bevara och använda sina gamla analoga bilder, måste de skannas in via en skanner.
Pappersbilder skannas i en flatbädds-skanner. Har man en bläckstråleskrivare, finns det ofta en skanner i den. Alla typer ger bra resultat. Många skannrar har speciella program för att laga repor och förbättra blekta färger. I vissa skannrar kan man lägga på flera bilder på en gång och få en fil för varje bild. Det är praktiskt om man skall skanna många bilder.
Skall man skanna in från film eller diabilder krävs annan utrustning. Vissa flatbädds-skannrar har tillsatser, där man kan lägga in film eller dia. Det kan ge ganska bra resultat. Det finns billiga filmskannrar att köpa, men de är i princip bara enkla digitalkameror, och ger inte  bilder av tillräckligt bra kvalitet, om man vill gå vidare med dem. En bra filmskanner är dyr, och har man inte väldigt många bilder man vill skanna, är det nog både enklare och billigare att gå till en fotobutik och få det gjort där. Eller kanske känner man någon som har en filmskanner som kan hjälpa en.
Få bilder via Internet. Det finns flera vägar.
Hämta från e-post. En bifogad bild från ett mejl hämtar man precis som vilken fil som helst. Om man trycker på Hämta, hamnar den i mappen Hämtade filer, om du inte förhandsvalt något annat. Man kan också dra filen direkt till skrivbordet eller önskad mapp.
Spara bild från Sociala media. Öppna bilden genom att klicka på den. Högerklicka sedan och välj Spara bild som. Kontrollera i målfältet högst upp var den sparas, så du kan hitta den sedan. OBS! Om man sparar utan att öppna bilden först, får man bara en miniatyr.
Söka bilder på Google. Ibland vill man ha tag i en bild av en viss typ eller av ett visst motiv. Det kan vara för att göra en illustration i ett dokument eller i en presentation. Eller för att göra ett gratulationskort eller en personlig inbjudan. Det finns en oändlig massa bilder på nätet, som man når genom en sökmotor. Det kan finnas upphovsrätter att ta hänsyn till, men för personligt bruk är det knappast några problem. De flesta bilder man hittar är ganska små, alltså har liten upplösning och kan inte skrivas ut i större format. Sökmotorn Google har en särskild avdelning för bilder. Från startsidan klickar man på Bilder. Sedan skriver man i sökfältet vad man letar efter. Det dyker genast upp en massa förslag. Om man pekar på bilden ser man nedtill antalet pixlar och varifrån bilden kommer. Välj ut en bild du tycker om. Öppna bilden genom att vänsterklicka på den. Högerklicka och välj i nedre delen av menyn Spara bild som. Ge bilden ett passande namn och kontrollera upptill i rutan var den sparas, och spara. Det går att spara bilden utan att öppna  den först, men då får man troligen en mindre bild. Öppna bilden i datorn med ditt vanliga bildvisningsprogram och se hur det blev. Den blev inte så stor kanske, men den duger att infoga i ett dokument.
Hämta bilder från en webbsida. Om man hittar en bild man vill spara, högerklicka och välj spara bild som. Det är inte säkert att det går att öppna bilden, för den kan vara skrivskyddad, men troligtvis funkar den som vanligt. Om man vill ha en bit av bilden, eller något mer än själva bilden kan man klippa ut den med skärmklippsverktyget. Det blir då en bild och hamnar i Mina bilder. I Windows nya webbläsare Edge, som finns i Windows 10 är det enkelt att markera bilden och få den direkt i urklipp att klistra in i ett dokument. OBS! För att få bilden som en bildfil i ditt bildbibliotek, måste du öppna en tom bild i ditt bildprogam på datorn, för att klistra in klippet i. Spara sedan med lämpligt namn och välj filformat, enklast jpeg, som de flesta bilder har.
Hantera. När bilder väl finns på datorn, måste man ha någon slags ordning på dem för att hitta dem. De namn bilderna har på minneskortet ger inte mycket ledning till vad de innehåller. Det finns olika program, som kan hjälpa till. Huvudsaken är att man har ett system, som man håller sig till. De flesta program utgår från fotodatum från den egna kameran, men det duger inte för bilder man fått på annat sätt. Det är i alla fall viktigt att ha kameran inställd på rätt datum, för det sparas i en s.k. exif-fil tillsammans med exponering och annat. Det är lite lurigt att bara förlita sig på ett visst program för att hålla ordning på bilderna. Med en ny dator kanske inte programmet finns tillgängligt längre.  
Man bör lagra alla sina bilder på samma ställe. Mest logiskt är i den mapp, som redan finns i datorn med namnet Bilder. Sedan får man själv välja ett system med olika undermappar. Jag har mappar med huvudavdelningar först. Trädgård, Djur, Fester, Resor t.ex. Därefter kan jag dela i undermappar, och slutligen de mappar jag skapat när jag delat upp bilderna från kamera eller telefon som jag fört över till datorn, se ovan.
Min rutin är så här: jag öppnar mappen med de överförda bilderna. Var det länge sedan sist, finns det antagligen många bilder, och de ligger i kronologisk ordning. De har filnamn som inte säger mig något, men jag väljer visningsläge medelstora ikoner, så kan jag se miniatyrer av bilderna. Det är ofta grupper av bilder, som är tagna vid samma tillfälle. Peka på en av bilderna, så ser man när de är tagna. Skapa en mapp på skrivbordet med namnet ååmm och innehåll. ex. 1606 Midsommar. Dra över de bilder som hör dit till mappen. Öppna mappen och markera alla bilder med ctrl´+A. Döp om alla filer med mappens namn. De får ett tillägg med nummer efter. Vill jag kan jag lägga till något som passar en viss bild till den efteråt. På samma sätt skapar jag mapper med datum som passar alla bilderna från överföringen och lägger över bilderna och döper om dem.
Jag flyttar mapparna till ”Mina bilder” i datorn först när jag kopierat dem till den externa hårddisk där jag har mina säkerhetskopior. Annars glömmer jag vilka jag har kopierat och måste hålla på leta och kontrollera. Det bästa är naturligtvis att ta säkerhetskopiorna vid samma tillfälle, som man för över bilderna till datorn, men ibland (ofta) skjuter jag upp det. Jag raderar aldrig från minneskortet förrän jag har säkerhetskopierat.
I Mina bilder har jag alltså övermappar med namn som Hästar, Hundar, Hemma, Konst. Egen konst etc. Där hittar jag bilder från alla olika tidpunkter sorterade efter år och månad. Bilder som jag fått via nätet har jag ofta i egna mappar för de har ju inte datum på samma sätt, men iofta passar de i mina övermappar.Det här är min modell, men man kan naturligtvis välja något annat. Huvudsaken är att man försöker vara konsekvent.

Visa. Man behöver att program för att kunna visa bilderna. Det finns alltid något med från början, men man kan välja ett annat, som bättre svarar mot de behov man har. Det finns många att välja bland. Det viktiga för att visa bilder, är att de öppnar snabbt, är lätt att växla bild med och helst visar i helskärmsläge. Kommer man snabbt åt olika sätt att redigera bilden är det ett plus.   
Windows 10 Foton. Ingår i W10, den visar i ett vanligt fönster och gär finns flera funktioner för att förbättra bilder lätt åtkomliga. Man kan maximera fönstret och få en ganska stor bild med bara en list för olika funktioner upptill
FastStone Image Viewer. Det är det snyggaste visningsprogrammet och det finns många redigeringsfunktioner åtkomliga direkt från bilden. Programmet är helt gratis, utan någon reklam och finns på svenska. Vi rekommenderar det och använder det på våra kurser. Hämta det på www.faststone.org
Man kan ha flera program för bildvisning i datorn. Det är viktigt att välja vilket program, som skall öppna en bild man dubbelklickar på. Högerklicka på en bildfil och välj Öppna med.. Leta reda på det program du vill ha och kryssa för Öppna alltid…
Redigera. Båda nämnda program kan göra förbättring av bilderna som ljus- och färgkorrigering, beskärning, räta upp, röda ögon mm. Verktygen i FastStone ger oftast bäst resultat. Vill man göra annat än att förbättra bilderna, som collage och sammansmältning av bilder, väljer man program som passar för det. Det måste kunna arbeta med olika lager. Det klassiska år Photoshop som finns i olika varianter och kostar en hel del. Budgetvarianten heter Elements och kommer i ständigt förbättrade upplagor för cirka tusenlappen. Här finns nog allt man kan behöva och det är överlägset bäst när det gäller att göra exakta markeringar i en bild. Det finns ganska bra gratisprogram att ladda ned, t.ex. PaintNet och Gimp. Direkt i webbläsaren finns det riktigt bra Pixlr, som man kan komma till direkt från Drive foto.  Alla gratisprogram är tungjobbade jämfört med Photoshop, Skall man jobba mycket med att manipulera bilder, så lönar det sig att köpa Ph. Elements. Man kan ha flera olika bildprogram i datorn. De är ofta bra  på olika saker.
Dela bilder med andra. Det finns naturligtvis många vägar. Man kan skriva ut och skicka pappersbilder per post

Lite modernare är att skicka bifogade bildfiler med e-post. Det går bra. men det har begränsningar. Dagen bilder tar mycket plats, eftersom upplösningen i moderna kameror har blivit flera gånger större. Exempel: Jag har en kamera med 20 megapixels upplösning. Med Gmail kan jag inte skicka mer än 3 bilder i samma brev. Använder jag ett program och minskar bildens upplösning till 10, vilket för det mesta räcker bra, kan jag skicka 7 till 8 bilder i samma brev. Men det blir ju lite krångligare, och jag kanske vill skicka många fler bilder från en resa eller ett bröllop. Skickar jag många brev med bilder, kanske inte mottagarens e-post klarar av det. Och det tar tid både att skicka och hämta.
Om jag kan bränna en CD eller DVD-skiva och mottagaren kan läsa den, kan jag ju skicka med snigelpost. I vissa sammanhang kan det vara ett väldigt trevligt sätt. Med ett bra brännarprogram går det att göra väldigt proffsiga skivor med menyer och bildspel och kommentarer. Det går naturligtvis också att använda ett usb-minne på samma sätt, men det kan inte presenteras lika snyggt
Molntjänster.  Det finns flera olika molntjänster där det är lätt att skicka många bilder på en gång. Man lägger bilderna i en mapp,som man laddar upp på en sida man skapat för sig själv. Sedan kan man ange e-postadresser till de man vill dela mappen med. De får då ett mejl med en länk till just den mappen på din sida. De kan inte se något mer än det du delat ut. Den första tjänsten av det här slaget, som slog igenom var Dropbox. Den finns fortfarande och används av många. Googles Drive använder man ofta för att synkronisera olika filer mellan sina olika datorer, plattor och telefoner. Den fungerar utmärkt att dela filer med. Nästan på samma sätt fungerar Microsofts OneDrive som tidigare hetta SkyDrive. Det finns andra tjänster,som gör samma sak, men de här är gratis,stora och etablerade och därför väldigt säkra.
Webbalbum kan man skapa på den gamla tjänsten Flickr och på Google foto, tidigare Picasa. Man kan ja dem helt öppna eller bara dela med de man väljer.
Sociala medier. Det är nog idag det vanligaste sättet att dela bilder. Men då delar man med alla sina vänner eller följare. Man kan skicka bilder i meddelanden i Facebook, som nu heter messenger. Bara den man skickar till ser. Och så gäller det att mottagaren ser att det kommit ett meddelande och öppnar det. Instagram, som ägs av Fb är gjort för att dela bilder från mobiler. Bilder man lägger upp kan spridas ut över världen väldigt snabbt, för det går att dela vidare sånt man ser i sitt flöde. Man skall alltså inte lägga upp bilder, som man inte vill att vem som helst skall se. Men det är roligt att dela med sig av aktuella saker. Även proffsfotografer lägger ut bilder på t.ex Facebook, men bilderna har oftast liten upplösning, som fungerar bra på skärmen, men inte till utskrifter. Men det går ju att beställa en fin bild.  
Egen hemsida går naturligtvis att använda för att publicera sina bilder, de kan då ses av alla, och laddas ned som jag beskrivit ovan
Hur använder jag bilderna jag har i min dator? Förutom att det är roligt att förbättra och förändra dem, kan jag använda dem till att göra bildspel med hjälp av mitt vanliga bildprogram. Man kan även göra en film av stillbilder på ett video-redigeringsprogram. Jag kan använda dem i dokument jag skapar eller i presentationer av föredrag. Jag kan göra egna kalendrar. Göra personliga julkort. Via någon fotofirma kan man beställa ett tjusigt album som present till andra eller mig själv. Och naturligtvis som minnen av vad som händer i livet. Skall man bli riktigt nöjd är det bra att lära sig fotografera och göra riktigt bra bilder att utgå ifrån. Då kan det bli konst också!

SeniorNet Uppsala september 2016  Birgitta Avholm

Tillbaka till innehållet | Tillbaka till huvudmenyn